Bostadstrappan vs Bostad Först

I de allra flesta kommuner runt om i landet finns det personer som befinner sig i någon form av hemlöshet och som saknar möjlighet att på egen hand skaffa sig en bostad. Oavsett vilka lösningar som tillämpas behöver man i planeringen för bostadsförsörjningen ta höjd för att kunna tillgodose behovet av bostäder för hushåll som har svårt att hävda sig på den ordinarie bostadsmarknaden.

Det är kommunen som har ansvar för bostadsförsörjningen i sitt område. Utifrån socialtjänstlagen (SoL) har kommunen skyldighet att tillhandahålla bostäder till vissa grupper och har det yttersta ansvaret för att personer får den hjälp och det stöd som de behöver.

Bostadstrappan

Bostadstrappan är idag den vanligaste insatsen för att stödja socialt hemlösa i Sverige. Grundtanken är att personer stegvis kvalificerar sig för en egen bostad, parallellt med stöd och vårdinsatser. Att ta steg upp i trappan – och därmed närmare en egen bostad – hänger på att personen klarar av att följa de regler som ställs från exempelvis myndigheter, boendeverksamheter. Det kan vara krav på nykterhet, att följa behandlingsplaner eller söka jobb. I boendetrappan är bostad och behandling sammankopplade.

Bostadstrappan – egen bostad är mål i en behandlingsprocessen.

I teorin innebär boendetrappan att den socialt hemlöse kommer in i systemet via akutboende där man bor under mycket begränsad tid. Nästa steg kan vara stödboende med relativt omfattande stöd. Om man klarar alla kraven i stödboende och följer behandlingsplanen kan man få ett bostadssocialt kontrakt.

Kommunernas särskilda boendelösningar kallas ibland den sekundära bostadsmarknaden, och hyreskontrakten benämns ofta som sociala kontrakt. Bostäderna är mer eller mindre tillfälliga och är kopplade till någon form av hyresavtal. Det vanligaste är andrahandskontrakt med begränsat besittningsskydd, där boendet är förenad med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Boendelösningarna har sin grund i biståndsbeslut enligt 4 kap. 1–2 § socialtjänstlagen (2001:453).

Bostad Först

Tanken med Bostad Först är att hemlösa personer ska erbjudas en permanent bostad utan några krav på att först genomgå psykiatrisk behandling, uppvisa nykterhet eller utgå ifrån socialtjänstens uppdrag.

Bostad Först – egen bostad är en förutsättning för att leva socialt integrerat.

Förutom en bostad erbjuds personen individuellt stöd efter eget behov. Personen ska kunna tacka ja till lägenheten utan att vara tvungen att delta i någon behandling. Tryggheten i boendet ska hållas strikt isär från alla former av behandling. Det kan dock finnas variationer i tillämpningen, både när det gäller hur boendelösningarna ser ut och hur vård och stöd organiseras.

Med utgångspunkt i Bostad Först åtta grundprinciper är målet att hjälpa människor att bo kvar i sin bostad, förbättra sin hälsa och hitta sociala sammanhang och en meningsfull vardag. Varje individ får det stöd och den behandling som hen önskar, vilket möjliggör ett tryggt liv baserat på egna mål och villkor.

För att framgångsrikt implementera Bostad Först och uppnå hållbart kvarboende är det nödvändigt att arbeta metodtroget utifrån de åtta grundprinciperna:

1. Bostad är en mänsklig rättighet
2. Rätten till val och självbestämmande
3. Bostad och behandling ska separeras från varandra
4. Stöd riktas till återhämtning
5. Stöd baseras på skademinskning
6. Aktivt engagemang utan tvång och fostran
7. Deltagarstyrt stöd utifrån individens styrkor, behov och egna mål
8. Flexibelt stöd under så lång tid som personen själv vill och behöver