Mer än bara minskad hemlöshet?
Annika Andersson, nyexaminerad människorättsvetare, har alltid haft en drivkraft att jobba med social hållbarhet och viljan att kunna bidra till förbättrade villkor för människor i utsatthet. I sin masteruppsats- Mer än bara minskad hemlöshet? – En människorättsbaserad analys, undersöker hon om hemlöshetsstrategin Bostad Först faktiskt uppfyller mänskliga rättigheter.
Annika Andersson, 27 år är född och uppvuxen i Linköping och har studerat en politisk kandidat i Karlstad och master i mänskliga rättigheter på Göteborgs universitet. Hösten 2021 gjorde hon sin arbetspraktik på Göteborgs Stadsmission och intresserade sig för Bostad Först.
— När jag började sätta mig in i metoden beskrevs den som den första ”människorättsbaserade hemlöshetsstrategin” och trots detta kunde jag inte hitta någon svensk forskning som var kopplat till mänskliga rättigheter.
Forskning och resultat har visat att Bostad Först är både kostnadseffektivt för samhället, att det minskar hemlösheten och att det hjälper människor utifrån flera olika perspektiv, men ingen forskning utifrån mänskliga rättigheter.
— Jag ville därför testa en hypotes att Bostad först, som ett förhållningssätt att bekämpa hemlöshet, bidrar till att mänskliga rättigheter uppfylls.
Rätten till bostad
Rätten till bostad handlar inte bara om att ha rätt till tak över huvudet utan rättigheten är så oerhört mycket bredare än så, menar Annika. FN har exempelvis vägledande kommentarer för hur rätten till bostad ska tolkas och där hänvisar man också till hälsostandarder, som säger vad en bostad ska innebära. Där framkommer det bland annat att inte bara den fysiska hälsan, såsom att man håller sig mer frisk med en bostad, utan också att den mentala hälsan är beroende utav att varje person har en bostad.
Det jag främst vill skicka med var att jag mötte en sån oerhörd tacksamhet från personerna som fått stöd genom Bostad Först.
Annika Andersson, människorättsvetare.
Rätten till bostad är också så pass central att den inte bara står helt ensam utan är egentligen helt sammankopplad med andra mänskliga rättigheter. Exempelvis så har FN definierat att rätten till bostad är en förutsättning för att andra mänskliga rättigheter såsom arbete, utbildning och återigen hälsan ska uppnås.
Annikas studie bygger på intervjuer med några av Stadsmissionens boendestödjare och personer som skulle få eller hade fått Bostad Först stöd och lägenhet.
–Tack vare mina intervjuer kunde jag mäta om mänskliga rättigheter hade uppfyllts eller inte.
Positiva effekter av Bostad Först
Studien visar att utifrån de allra flesta aspekterna har mänskliga rättigheter uppfyllts som ett direkt resultat av hemlöshetsstrategin Bostad Först och visar att det har räddat flera människors vardag och liv.
— Med så många goda resultat av hur Bostad Först faktiskt uppfyller mänskliga rättigheter, vad kan vi då säga om andra hemlöshetsstrategier?
Några slutsatser som visade att Bostad Först uppfyller mänskliga rättigheter:
- Ökad delaktighet och känsla av ökad potential för hyresgästen.
- Till största delen en ökad livskvalitet för hyresgästen.
- Ökad trygghet och säkerhet för hyresgästen.
- En förbättrad fysisk hälsa för hyresgästen (både utifrån minskad användning av droger och att man sovit bättre, hållit sig mer frisk etc.).
- En delvis förbättrad psykisk hälsa för hyresgästen då man känt sig mer glad.
- Tydligt att stödet har inneburit minskad diskriminering, vilket går att se ur ett rättighetsperspektiv.
- Delaktigheten, transparensen och professionaliteten i stödet har varit stark, vilket också går att se ur ett rättighetsperspektiv. Förtroendet för sin stödperson har varit starkt!!
Negativa effekter utav Bostad Först
Det som förvånade Annika mest under studien var att samtliga hyresgäster hon intervjuade nämnde att just ensamheten var det man upplevde som en negativ effekt. Det framgick från en del personer att man hade velat gå tillbaka till ett tidigare liv i hemlöshet och drogmissbruk, för där fanns en gemenskap och ett umgänge med andra människor. Flera berättade att ensamheten kom som en chock för dem och det hade hjälpt om de visste att ensamhet är en vanlig känsla, innan man får en lägenhet.
Det slog mig att ensamhet kan vara en sådan oerhörd stark känsla vilket kan leda till djup psykisk ohälsa.
Annika Andersson, människorättsvetare.
Det är viktigt att våga prata med hyresgästerna om risken att känna ensamhet och våga satsa på fler mötesplatser, så att fler med liknande erfarenhet kan träffa varandra. Men alla är olika, det är inte säkert att alla hade uppskattat sådana mötesplatser lika mycket som andra och stödet för ensamhet kan nog se olika ut, beskriver Annika.
Slutsatser där Bostad först inte uppfyller rätten till bostad:
- En delvis försämrad psykisk hälsa för hyresgästerna har skett som ett direkt resultat utav Bostad Först, utifrån aspekten ensamhet.
- Vissa har haft svårare att anpassa sig till ett s.k. ”normalt liv”, dels utifrån aspekten gemenskap, dels ekonomi. Man har alltså tyckt att det “nya liv” man lever är så pass uppbyggt på att man ska ha pengar i dagens samhälle vilket gjort att man inte känt tillhörighet. Det har i sin tur gjort att man har känt en delvis försämrad livskvalitet.
Mer än bara minskad hemlöshet?